Documents of Palmarian Pope Peter III

Documents of Palmarian Pope Peter III

On April 23, 2016, Pope Gregory XVIII left the Palmarian papacy and the church. He was succeeded by Bishop Eliseus Mary of the Holy Face and of Saint Joseph (Markus Josef Odermatt), who took Peter III as his papal name. In 2016, the new pope published a number of official documents, including four apostolic letters and several apostolic decrees. Below you will find scanned versions of the documents. Some of them are in German. Others are in English.

Update: I have been able to upload the sixth apostolic letter, issued in June 2017

Peter III: Apostolic letters 2016

Peter III: Apostolic decrees 2016

Peter III: Apostolic letter June 2017:

Continue reading “Documents of Palmarian Pope Peter III”

Laurens van der Plas: En nederländsk konstnär i Gustav II Adolfs tjänst

Laurens van der Plas: En nederländsk konstnär i Gustav II Adolfs tjänst

Laurens van der Plas var född i Antwerpen 1579. Efter en tid i Rotterdam kom han 1605 till den holländska staden Dordrecht, där han var verksam som porträttmålare fram till 1618. Därefter anställdes han som porträttmålare vid hos Gustav II Adolfs hov. År 1623 lämnade van der Plas tjänsten och liksom många andra nederländare i Sverige gav han sig in i stångjärnsbranschen. Han blev en av de många invandrare, som bidrog till att professionalisera den svenska järnindustrin. Laurens van der Plas avled 1629 på Axbergshammar i Närke.

I min studie försöker jag återskapa hans levnadslopp och sätta in honom den mer generella historiska utveckling, som han illustrerar. Texten finns tillgänglig här.

Det excentriska är centralt

Det excentriska är centralt

Magnus Lundbergs installationsföreläsning som professor i kyrko- och missionsstudier vid Uppsala universitet, 15 november 2016.

 

Är detta inte själva sinnebilden av excentricitet? En engelsk gentleman i tredelad kostym som har kommit på idén att använda 17 meter exklusiv harristweed för att klä en häst på samma sätt. Här betecknar excentriskt det lätt bisarra, men acceptabla, som företrädesvis görs av brittiska män med gamla pengar. Det är kanske framförallt familjenamnet som skiljer excentrikern från byfånen. Personer–mänskliga eller icke-mänskliga–i tredelad kostym ska dock inte lägga beslag på ordet. Tweed är inget nödvändigt eller tillräckligt kriterium för excentricitet.

Continue reading “Det excentriska är centralt”