I Argentina fanns sedan 1946, vid sidan om Johnsonlinjens kontor och ett representationskontor för Avesta Jernverk också en Johnsonägd fabrik för tillverkning av produkter av rostfritt stål.  Detta bolag, med säte i Quilmes i utkanten av Buenos Aires, grundades den 15 november 1946 med namnet Johnson Acero, Sociedad de Responsabilidad Limitada (S.R.L.). Bolaget inskrevs i Registro público de Comercio de la Ciudad de Buenos Aires och efter flera modifikationer inskrevs det slutligen, den 13 oktober 1953, i Registro de Comericio de la Plata, Provincia de Buenos Aires.

Direktör för Johnson Acero mellan 1946 och 1950 var Liss Axel Lundin. Efter ett kort mellanspel av G. Bonel som tillförordnad chef, efterträddes han 1952 av Nils Schütt, som kom att leda bolaget fram till 1969.

Johnson Acero framställde framförallt produkter av rostfritt stål för livsmedelsindustrin, byggnadsindustrin och den kemiska industrin. De viktigaste produkterna var dock rostfria köksbänkar, bestick och grytor. Enligt en beskrivning från 1952 indelades produktionsavdelningen i tre huvudsektioner: (I) Tillverkning och polering av bestick och annat styckegods, (II) Pressning och svetsning av mer skrymmande standardprodukter som diskbänkar, samt (III) Tillverkning av beställningsvaror som tankar för livmedelsindustrin och den kemiska industrin.

Vid denna tid hade företaget omkring 200 anställda, varav nästan hälften var verksamma inom den första sektionen. Tjänstemännen och förmännen var till större delen svenskar, medan arbetarna företrädesvis var argentinare.

I början av 1960-talet omvandlades Johnson Acero till ett aktiebolag med namnet Johnson Acero, Sociedad Anónima Industrial y Comercial (S.A.I.C.). Bolagsbildandet skedde provisoriskt från den 13 juni 1961 med retroaktiv effekt från den 1 oktober 1960. Den slutgiltiga bolagsbildningen skedde den 1 augusti 1962. Det nya bolagets aktiekapital bestod av 250 000 aktier. Av dessa ägde Avesta Jernverks Aktiebolag 159 920 och Agencia Marítima Johnson 90 000 stycken. Dessutom ägde åtta svenska och argentinska tjänstemän tio aktier var.

Det nya bolagets uppgift var, enligt bolagsordningen, att ”fortsätta den industriella och kommersiella verksamhet som Johnson Acero, Sociedad de Responsabilidad Limitada tidigare hade haft”. Detta innebar att företaget kunde ”importera, köpa, sälja, tillverka, installera och montera alla typer av produkter med relation till den metallurgiska industrin”.

Bolaget omorganiserades under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet, då produktionen byggdes ut betydligt. Mellan 1969 och 1975 var argentinaren Jorge Etchart chef för Johnson Acero.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s