Category: Uncategorized

Unexpected Changes in the Palmarian Church

Unexpected Changes in the Palmarian Church

For many years I have devoted much time to research about the Palmarian Church, a traditionalist group with its centre in southern Spain that has roots in the Catholic Church, but which developed increasingly different teachings built on private revelations. For a detailed study, see my research report (2015).

In the last months, there have been unexpected and great changes in this very closed group. The extremely strict dress code for members has been liberalized and there are even reports that nuns, who used to be entirely covered, are not using veils anymore. A truly remarkable development (See documents below).

Continue reading “Unexpected Changes in the Palmarian Church” →

Martin de Porres: Ras och helighet i kolonialtid och nutid

Martin de Porres: Ras och helighet i kolonialtid och nutid

I många katolska kyrkor runt om i världen kan man se bilder och statyer av en mörkhyad man, med en kvast i handen, och klädd i svart och vit dräkt. Vid sidan om honom finns ofta en katt, en hund och en råtta som äter ur samma skål. Nedanför statyn har människor lämnat kvar brev, bilder och föremål, som tack för att de eller deras anhöriga har tillfrisknat med hans hjälp. Medaljer med hans bild är populära, liksom barnböcker, målarböcker och serietidningar. Mannen är det peruanska helgonet Martín de Porres (1579-1639), en dominikansk lekbroder som levde större delen av sitt liv i Lima. Men hans väg till helgonskap var lång. Undersökningarna av hans helighet inleddes strax efter hans död, men han blev inte kanoniserad förrän 1962.

Continue reading “Martin de Porres: Ras och helighet i kolonialtid och nutid” →

Johnsonkoncernen i Latinamerika V: Fundación Johnson, Buenos Aires

Johnsonkoncernen i Latinamerika V: Fundación Johnson, Buenos Aires

1943 donerade generalkonsul Axel Ax:son Johnson 200 000 kronor till grundplåten för en stiftelse, som hade till uppgift att bygga ett sjömanshem i Buenos Aires för svenska sjömän som under kortare eller längre perioder vistades i Argentina. Stiftelsen, som grundades den 21 juli 1943, kallades Fundación Johnson. Enligt statuterna skulle stiftelsens uppgift vara “att lämna moraliskt och materiellt stöd i mesta möjliga mån inom tillåtna gränser till de sjömän av svensk nationalitet, som anlända till argentinska hamnar, varför ett Hem skall bildas, till vilka dessa kunna komma för att erhålla ovannämnda fördelar”

Enligt statuterna skulle Fundación Johnson ledas av en styrelse bestående av: a) Sveriges minister i Argentina, ordföranden för Svenska föreningen i Buenos Aires och ordföranden för Svenska hjälpföreningen i Buenos Aires; b) en representant för Johnson Line, som skulle väljas av stiftelsen grundare och hans efterträdare; samt c) tre till fem personer som valdes  genom omröstning.

Continue reading “Johnsonkoncernen i Latinamerika V: Fundación Johnson, Buenos Aires” →

Alonso de la Mota y Escobar, Obispo de Puebla

Alonso de la Mota y Escobar, Obispo de Puebla

 “Alonso de la Mota y Escobar: Ambición y santidad en la Nueva España, Siglos XVI y XVII”

Magnus Lundberg

Publicado in: Lillian von der Walde & Mariel Reinoso (eds.), Virreintos II, México: Editorial Grupo Destiempos, 2013

Hijo de conquistador, nacido en la ciudad de México, Alonso de la Mota y Escobar (1546-1625) hizo una carrera eclesiástica encomiable durante las últimas décadas del siglo XVI y primeras del XVII. Con una movilidad poco común, ocupaba puestos altos en cuatro de las diócesis novohispanas: Michoacán, México, Guadalajara y Puebla, primero como deán, después como obispo, siendo por ende el primer criollo novohispano elevado al rango episcopal.

Aparte de un breve epílogo, este estudio se divide en cuatro partes: la primera se centrará en los lazos familiares de Mota y su formación académica, hasta su ordenación sacerdotal; en la segunda parte examinaremos su carrera eclesiástica en tres cabildos eclesiásticos. El propósito de la tercera parte es estudiar su promoción a varios episcopados y su tiempo como obispo de Guadalajara y Puebla, particularmente sus visitas eclesiásticas, mientras que el objetivo de la última parte pretende analizar los elogios póstumos al obispo, donde se presenta como un prelado ideal y aún como un santo. Rasgos de la biografía de Mota y Escobar y  su obra aparecen en algunas obras antiguas y modernas, pero aparte de unas excepciones reseñables, como las investigaciones de John Frederick Schwaller, mucho de lo que se ha escrito incluye errores y aserciones sin mucho fundamento. Por ello, merece la pena hacer un estudio más detallado de este interesante personaje.

Available as e-book

Magnus Mörner

Magnus Mörner

“Conversación con Magnus Mörner”

Carlos Contreras & Magnus Lundberg 

Publicado en Histórica, vol. XXXII:2 (2008)

Una entrevista de 2009 con el destacado historiador sueco Magnus Mörner (1924-2012), conocido internacionalmente por sus muchos estudios latinoamericanistas.

El artículo completo se encuentra aquí.

See also my obituary in Hispanic American Historical Review 92:4 (2012) here

Requiescat in pace

Church and State in Costa Rica

Church and State in Costa Rica

“Overcoming or Silencing Conflicts: The Catholic Church and the Building of the Costa Rican Welfare State”

Magnus Lundberg

Originally held as a lecture at the University of Groningen in 2006; lightly revised in 2016

In this article, I briefly analyse the role of religion in the construction of the Costa Rican society from the 1930s onwards. I focus on the relations between the Roman Catholic Church and the Costa Rican government. It is always difficult to speak about the position of the church. To avoid hasty generalisations, I will therefore limit myself to the public statements made by the Costa Rican archbishops. Even more concretely, I am interested in the archbishops’ concern with what usually is called la cuestión social – the social issue. That is, their treatment of themes such as poverty and inequality.

The text is available here

Religion i Latinamerika

Religion i Latinamerika

Religion i Latinamerika

Magnus Lundberg, David Westerlund (red)

Stockholm: Dialogos förlag, 2012

David Westerlund, professor i religionshistoria, och jag gav 2012 ut en omfattande introduktion till det religiösa landskapet i dagens Latinamerika, men med en betydande historisk bakgrund

De flesta latinamerikanska länder har under århundraden präglats av katolicism. Men idag är den religiösa situationen i Latinamerika mer mångfasetterad och svåröverskådlig än någonsin tidigare, och många av de omkring 600 miljoner invånarna bekänner sig till andra trosinriktningar.

Boken är en bred översikt av religion i Latinamerika och består av tio delar, varav två är inriktade på indianska religioner. Den innehåller historiska tillbakablickar, men fokus ligger på nutiden.

Det finns ingen liknande bok på svenska och även i internationell jämförelse är den unik. Målgruppen är de som läser religionsvetenskap och andra humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner på högskolenivå, men också journalister, biståndsarbetare och andra med intresse för Latinamerika.

Beställ ett exemplar här

Some Good Reads During 2015

Some Good Reads During 2015

Here are some titles I have enjoyed during 2015 and which have little to do with my main research.

 

Caryl Phillips, Crossing the River

V.S. Naipul, The Middle Passage: Impressions of Five Colonial Societies

Judith Schalansky, Atlas över avlägsna öar: Femtio öar som jag aldrig besökt och aldrig kommer att besöka

Judith Schalansky, Giraffens hals: En bildningsroman

Anna Gavalda, Tillsammans är man mindre ensam

Emile Ajar, Med livet framför sej

Haruki Murakami, 1Q84, del 1-3

Lorena Macianskaite (red.), Litauen berättar: Att avregistrera ett spöke

Marie-Elena John, Unburnable

Hubert Wolf, The Nuns of Sant’ Ambrogio

Gerard Russell, Heirs of the Forgotten Kingdom

Continue reading “Some Good Reads During 2015” →

Archbishop Montúfar and Guadalupe

Archbishop Montúfar and Guadalupe

“The Archbishop and the Virgin: Alonso de Montúfar and the Early Cult of Our Lady of Guadalupe”

Magnus Lundberg 

Article published online in 2015 (but based on a chapter of my doctoral dissertation, defended in 2002).

In this article, I critically assess a number of documents related to the cult of Our Lady of Guadalupe at Tepeyac in the mid-sixteenth century. It seeks to counteract the many bad scholarly contributions on Guadalupe, published in both theologically “conservative” and “radical”/”contextual” circles.

It is, of course, interesting to study how Guadalupe has been interpreted throughout the ages and what role she plays today. Still, to establish facts about the origin of a cult of the Virgin of Guadalupe requires a very close assessment of the existing sources. There are so many farfetched interpretations of documents (and “silences”) that have been made into truths and there are even fabricated sources that support certain ideological views. Thus, a source critical study of a very traditional kind can do much good.

In the documents that without a doubt can be dated to Alonso de Montúfar’s time as archbishop of Mexico (1554-1572), I have not found any foundation for the story about Juan Diego and Bishop Zumárraga that, at least since the 1640s, has been associated with the cult. Still, there are indications that at least an outline of story of about the miraculous origin of the image and the direct imprint of the Virgin on an indigenous man’s cloak, was known by the 1610s or 1620s (but that will be the subject of another article)

Continue reading “Archbishop Montúfar and Guadalupe” →

Clero indígena

Clero indígena

“El clero indígena en Hispanoamérica: De la legislación a la implementación y práctica eclesiástica”

Magnus Lundberg

Articulo publicado en Estudios de Historia Novohispana 38 (2008)

En este artículo se estudia la formación de un clero indígena en Hispanoamérica durante la época colonial. Usamos fuentes primarias, pero el artículo también pretende analizar la rica historiografía que existe sobre el asunto. Revisamos la legislación eclesiástica y particularmente los decretos de los concilios provinciales del siglo XVI, pero también las opiniones de teólogos y juristas. Además tratamos la implementación de estas leyes y la inclusión de un limitado pero creciente número de hombres indígenas en el sacerdocio desde la segunda parte del siglo XVII hasta fines de la época colonial.

El texto completo se encuentra aquí: