See my monograph A Pope of their Own: El Palmar de Troya and the Palmarian Church (2nd ed, 2020)
Palmarian Doctrines, Part I
Category: Uncategorized
Outline of the History of the Palmarian Movement/Church 1968-2016
Here is a list of important events in the history of the Palmarian movement that became the Palmarian Catholic Church.
1968 (March 30): Four girls reported having seen a ”very beautiful lady” at the Alcaparrosa field, just outside Palmar de Troya, a town in Spanish Andalusia. The apparition took place by a mastic tree (lentisco), and the woman was identified as the Virgin Mary.
1968 (April onwards): Several other people, most of them women, claimed to have received apparitions at the site. The stories attracted large groups of people from the region, other parts of Spain, and from abroad.
1968 (October 15): Clemente Domínguez Gómez and his friend Manuel Alonso Corral from Seville visited Palmar de Troya for the first time.
1969 (July onwards) Clemente and Manuel began to travel frequently to Palmar de Troya.
1969 (August 15): Clemente fell in ecstasy by the mastic tree.
1969 (September 30): Clemente had his first vision (of Christ and Padre Pio).
1969 (December 15): Clemente had his first vision of the Virgin Mary.
Continue reading “Outline of the History of the Palmarian Movement/Church 1968-2016”
The Palmarian Pope Has Resigned and is Succeeded by Peter III
Today, on 22 April 2016, the Palmarian pope Gregory XVIII (2011-2016) resigned. According to my sources of information, he abandoned the church compound without out making a declaration to the faithful. Nevertheless, he left a letter, stating that he “had lost the faith”.
Tomorrow, 23 April the name of the new pope will be announced. In all likelihood, Gregory XVIII will be succeeded by his former Secretary of State, Bishop Eliseo María, a Swiss. See my contribution Unexpected Changes in the Palmarian Church
To be continued …
Habemus Papam! Today, on 23 April 2016, a new pope pope was installed in the Palmarian Church. As expected it is Eliseo María, a Swiss bishop, originally called Markus Josef Odermatt. He has taken the papal name Peter III. According to my informants, he will probably continue the relaxation of the rules, which Gregory XVIII began during the last part of his papacy. This is quite interesting. A Palmarian revolution might be on it’s way.
Continue reading “The Palmarian Pope Has Resigned and is Succeeded by Peter III”
Unexpected Changes in the Palmarian Church
For many years I have devoted much time to research about the Palmarian Church, a traditionalist group with its centre in southern Spain that has roots in the Catholic Church, but which developed increasingly different teachings built on private revelations. For a detailed study, see my research report (2015).
In the last months, there have been unexpected and great changes in this very closed group. The extremely strict dress code for members has been liberalized and there are even reports that nuns, who used to be entirely covered, are not using veils anymore. A truly remarkable development (See documents below).
Continue reading “Unexpected Changes in the Palmarian Church”
Martin de Porres: Ras och helighet i kolonialtid och nutid
I många katolska kyrkor runt om i världen kan man se bilder och statyer av en mörkhyad man, med en kvast i handen, och klädd i svart och vit dräkt. Vid sidan om honom finns ofta en katt, en hund och en råtta som äter ur samma skål. Nedanför statyn har människor lämnat kvar brev, bilder och föremål, som tack för att de eller deras anhöriga har tillfrisknat med hans hjälp. Medaljer med hans bild är populära, liksom barnböcker, målarböcker och serietidningar. Mannen är det peruanska helgonet Martín de Porres (1579-1639), en dominikansk lekbroder som levde större delen av sitt liv i Lima. Men hans väg till helgonskap var lång. Undersökningarna av hans helighet inleddes strax efter hans död, men han blev inte kanoniserad förrän 1962.
Continue reading “Martin de Porres: Ras och helighet i kolonialtid och nutid”
Johnsonkoncernen i Latinamerika V: Fundación Johnson, Buenos Aires
1943 donerade generalkonsul Axel Ax:son Johnson 200 000 kronor till grundplåten för en stiftelse, som hade till uppgift att bygga ett sjömanshem i Buenos Aires för svenska sjömän som under kortare eller längre perioder vistades i Argentina. Stiftelsen, som grundades den 21 juli 1943, kallades Fundación Johnson. Enligt statuterna skulle stiftelsens uppgift vara “att lämna moraliskt och materiellt stöd i mesta möjliga mån inom tillåtna gränser till de sjömän av svensk nationalitet, som anlända till argentinska hamnar, varför ett Hem skall bildas, till vilka dessa kunna komma för att erhålla ovannämnda fördelar”
Enligt statuterna skulle Fundación Johnson ledas av en styrelse bestående av: a) Sveriges minister i Argentina, ordföranden för Svenska föreningen i Buenos Aires och ordföranden för Svenska hjälpföreningen i Buenos Aires; b) en representant för Johnson Line, som skulle väljas av stiftelsen grundare och hans efterträdare; samt c) tre till fem personer som valdes genom omröstning.
Continue reading “Johnsonkoncernen i Latinamerika V: Fundación Johnson, Buenos Aires”
Alonso de la Mota y Escobar, Obispo de Puebla
“Alonso de la Mota y Escobar: Ambición y santidad en la Nueva España, Siglos XVI y XVII”
Magnus Lundberg
Publicado in: Lillian von der Walde & Mariel Reinoso (eds.), Virreintos II, México: Editorial Grupo Destiempos, 2013
Hijo de conquistador, nacido en la ciudad de México, Alonso de la Mota y Escobar (1546-1625) hizo una carrera eclesiástica encomiable durante las últimas décadas del siglo XVI y primeras del XVII. Con una movilidad poco común, ocupaba puestos altos en cuatro de las diócesis novohispanas: Michoacán, México, Guadalajara y Puebla, primero como deán, después como obispo, siendo por ende el primer criollo novohispano elevado al rango episcopal.
Aparte de un breve epílogo, este estudio se divide en cuatro partes: la primera se centrará en los lazos familiares de Mota y su formación académica, hasta su ordenación sacerdotal; en la segunda parte examinaremos su carrera eclesiástica en tres cabildos eclesiásticos. El propósito de la tercera parte es estudiar su promoción a varios episcopados y su tiempo como obispo de Guadalajara y Puebla, particularmente sus visitas eclesiásticas, mientras que el objetivo de la última parte pretende analizar los elogios póstumos al obispo, donde se presenta como un prelado ideal y aún como un santo. Rasgos de la biografía de Mota y Escobar y su obra aparecen en algunas obras antiguas y modernas, pero aparte de unas excepciones reseñables, como las investigaciones de John Frederick Schwaller, mucho de lo que se ha escrito incluye errores y aserciones sin mucho fundamento. Por ello, merece la pena hacer un estudio más detallado de este interesante personaje.
Magnus Mörner
“Conversación con Magnus Mörner”
Carlos Contreras & Magnus Lundberg
Publicado en Histórica, vol. XXXII:2 (2008)
Una entrevista de 2009 con el destacado historiador sueco Magnus Mörner (1924-2012), conocido internacionalmente por sus muchos estudios latinoamericanistas.
El artículo completo se encuentra aquí.
See also my obituary in Hispanic American Historical Review 92:4 (2012) here
Requiescat in pace
Church and State in Costa Rica
“Overcoming or Silencing Conflicts: The Catholic Church and the Building of the Costa Rican Welfare State”
Magnus Lundberg
Originally held as a lecture at the University of Groningen in 2006; lightly revised in 2016
In this article, I briefly analyse the role of religion in the construction of the Costa Rican society from the 1930s onwards. I focus on the relations between the Roman Catholic Church and the Costa Rican government. It is always difficult to speak about the position of the church. To avoid hasty generalisations, I will therefore limit myself to the public statements made by the Costa Rican archbishops. Even more concretely, I am interested in the archbishops’ concern with what usually is called la cuestión social – the social issue. That is, their treatment of themes such as poverty and inequality.
Religion i Latinamerika
Religion i Latinamerika
Magnus Lundberg, David Westerlund (red)
Stockholm: Dialogos förlag, 2012
David Westerlund, professor i religionshistoria, och jag gav 2012 ut en omfattande introduktion till det religiösa landskapet i dagens Latinamerika, men med en betydande historisk bakgrund
De flesta latinamerikanska länder har under århundraden präglats av katolicism. Men idag är den religiösa situationen i Latinamerika mer mångfasetterad och svåröverskådlig än någonsin tidigare, och många av de omkring 600 miljoner invånarna bekänner sig till andra trosinriktningar.
Boken är en bred översikt av religion i Latinamerika och består av tio delar, varav två är inriktade på indianska religioner. Den innehåller historiska tillbakablickar, men fokus ligger på nutiden.
Det finns ingen liknande bok på svenska och även i internationell jämförelse är den unik. Målgruppen är de som läser religionsvetenskap och andra humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner på högskolenivå, men också journalister, biståndsarbetare och andra med intresse för Latinamerika.
Beställ ett exemplar här
