Johnsonkoncernen i Latinamerika III: Agencia Marítima Johnson, Chile

Johnsonkoncernen i Latinamerika III: Agencia Marítima Johnson, Chile

I samband med de stora effektiviseringar som Panamakanalen innebar för sjöfarten på den sydamerikanska stillahavskusten, öppnade Nordstjernan 1914 en reguljär linje från Sverige och Norge till Chile – Johnson Line, South Pacific Service – samt en linje till San Francisco –Johnson Line, North Pacific Service. Det första Johnsonfartyget med destination San Francisco, som avgick krigssommaren 1914, seglade dock fortfarande den långa vägen via Magellans sund, eftersom kanalen inte öppnades förrän senare under året.

Det dröjde dock innan Johnsonlinjen öppnade ett eget platskontor i Chile. Mellan åren 1914 och 1937 var istället det nordamerikanska bolaget W.R. Grace & Co i Valparaiso rederiets generalagent på Sydpacifiktraden. Grace y Cia, som företaget kallades i Latinamerika, skötte alltså om Johnsonlinjens reguljära frakt- och passagerartrafik mellan Europa och Chile (Arica, Antofagasta, Valparaíso, Talcahuano), via Venezuela (La Guaira), Curaçao, Colombia (Cartagena), Panamá med den amerikanska kanalzonen, Colombia (Buenaventura), Ecuador (Guayaquil) och Peru (Callao), där Grace y Cia också hade lokala kontor.

Continue reading “Johnsonkoncernen i Latinamerika III: Agencia Marítima Johnson, Chile” →

Johnsonkoncernen i Latinamerika II: Agência Marítima Johnson, Brasilien

Johnsonkoncernen i Latinamerika II: Agência Marítima Johnson, Brasilien

Rederiaktiebolaget Nordstjernan inledde sin reguljära frakt- och passagerartrafik på Brasilien år 1908, fyra år efter det att Argentina började trafikeras. Den lukrativa kaffeexporten från Brasilien var den utan tvekan viktigaste orsaken till att trafiken sattes igång och 1910 fick Nordstjernan ensamrätt på kaffetransporter från Brasilien till de norska och svenska hamnarna. Under den första tiden hade Nordstjernan ingen egen representation i Brasilien, utan firma Luiz Campos med säte i Rio de Janeiro och Santos, fungerade som rederiets generalagent fram till 1920.

I december 1919 tog generalkonsul Axel Ax:son Johnson beslut om att grunda ett brasilianskt platskontor. Kontoret skulle ha sitt säte i den viktiga hamnstaden Santos och Oscar Lundqwist utsågs till platschef. Företaget i Brasilien gavs namnet Johnson Line Agencies – Oscar Lundqwist, även om beteckningen Johnson Line Agencies verkar ha använts i dagligt tal. Vid samma tid grundade generalkonsuln tillsammans med Oscar Lundqwist också ”ett privatbolag för verksamhet i Brasilien”. Detta bolag skulle köpa fastigheter och köpa in, driva och arrendera ut jordegendomar i Brasilien.

Continue reading “Johnsonkoncernen i Latinamerika II: Agência Marítima Johnson, Brasilien” →

Johnsonkoncernen i Latinamerika I: Agencia Marítima Johnson, Argentina

Johnsonkoncernen i Latinamerika I: Agencia Marítima Johnson, Argentina

Detta är den första av fem korta historiker om Johnsonkoncernen i Latinamerika. Koncernen växte fram ur handelsföretaget A. Johnson & Co (1873) och Rederi AB Nordstjernan (1890), som 1904 började sin frakt-  och passagerartrafik mellan Sverige och Sydamerika,.

De fem historikerna behandlar fyra företag och en stiftelse. Tre av dessa var förlagda till Argentina och de andra till Brasilien respektive Chile. Företagens arkiv bevaras i dag i Nordstjernans välordnade centralarkiv på Engelsbergs bruk.

Rederieaktiebolaget Nordstjernan inledde i november 1904 sin passagerar- och frakttrafik mellan Sverige och Argentina, i och med att S/S Oscar Fredrik lämnade Göteborgs hamn med destination Buenos Aires. La Plata-linjen hade startats. Det kom dock att dröja innan rederiet fick ett eget platskontor i Argentina. Från början blev konsul Pedro Christophersen Johnsonlinjens agent i La Plata-området och mellan åren 1910 och 1931 var W Allison & Bell agenter i Buenos Aires.

Continue reading “Johnsonkoncernen i Latinamerika I: Agencia Marítima Johnson, Argentina” →

Det mexikanska Nya Jerusalem

Det mexikanska Nya Jerusalem

Genom åren har jag sysslat en hel del med katolsk traditionalism, speciellt i den spanskspråkiga världen. 2015 skrev jag en kort artikel om en traditionalistisk kommunitet, en “helig stad”, som ligger i provinsen Michoacán i Mexiko och benämns Nueva Jerusalén, Nya Jerusalem. Den har sin grund i en serie uppenbarelser av jungfru Maria och en rad andra helgon från 1973 och framåt. Kommuniteten har många gånger varit skådeplatsen för, ibland våldsamma, sammandrabbningar mellan olika schatteringar och grupper av personer som ledarna uppfattar som heterodoxa har drivits ut. Trots detta har inte polismyndigheten eller andra delar av det mexikanska samhället ingripit.

Läs artikeln här

Testimony by a former Palmarian nun

Testimony by a former Palmarian nun

Maria Hall

Reparation: A Spiritual Journey

Haven Pablishing, 2015

Maria Hall is from Auckland, New Zealand. After some time in a Roman Catholic order in the late 1970s, she spent eight years as a nun in the  Palmarian Church, a religious group which by that time had its hadquarters in Seville and Palmar de Troya in Spanish Andalusia. It is a very closed group with roots in the Roman Catholic Church, which has its own pope and has developed increasingly different teachings. Maria Hall left the Palmarians in 1990. She tells her life story in her new book Reparation: A Spritual Journey, which is the first longer text, written by a former Palmarian nun.

Having read the book, I wrote a message to her, parts of which I publish here:

“I was deeply moved when reading your book: Reparation, a spiritual journey. It is very interesting to see how life can turn out with or without our active choices.

Reading about your time in the Roman Catholic convent, I, of course, recognize the Catholic culture of silence and secrecy, and how relatively little women religious are valued by church authorities.

—

The life in Palmar, as you describe it, feels so claustrophobic. There seemed to be very little charity within the order and a lot of focus on suffering and reparation. Sleep-deprivation, too much or too little food, very hard work, and the enormous amount of prayers and other pious practices make for a very tough life. I also note the almost total invisibility of Pope Gregory, and that Father Isidoro María really was the puppet master Continue reading “Testimony by a former Palmarian nun” →

Bibliography on the Palmarian Church

Here is a select bibliography of published works on the Palmarian Catholic Church.

Alonso, Javier & Rafael Canales. 1976. El Palmar de Troya: Festival del integrismo. Madrid: Sedmay Ediciones.

Barrios, Manuel & María Teresa Garrido Conde. 1976. El apasionante misterio del Palmar de Troya. Barcelona: Planeta.

Beltrán y Bachero, José Carlos. 1989. “Unerlaubte bzw. ungültige Priester und Bischofsweihen in El Palmar de Troya.” Pp. 419-433 in Ius et historia: Festgabe für Rudolf Weigand zu seinem 60 Geburtstag. Würzburg: Echter.

Cadoret-Abeles, Anne. 1981. “Les apparitions du Palmar de Troya: Analyse antropologique d’un phénomène religieux.” Mélanges de la Casa de Velázquez 17, 369-378.

Cebolla López, Fermín. 1976. El vidente ciego: Cisma sin teólogos en El Palmar de Troya. Bilbao: Editorial CLA.

Garrido Vázquez, Moisés. 2004. “El Palmar de Troya: 35 años de cisma.” Chapter 6 in El negocio de la Virgen, Madrid: Ediciones Nowtilus.

Garrido Vázquez, Moisés. 2008. “El Palmar de Troya: Cuatro décadas de integrismo mariano”, Misterios y fenómenos insólitos 84, 4-12. Accessed from on 12 August 2015

Gómez Burón, Joaquín & Antonio Martín Alonso 1976. El enigma de El Palmar de Troya, Barcelona: Editorial Personas.

Hall, Maria. 2015. Reparation: A Spiritual Journey, Haven Publishing, 2015.

Continue reading “Bibliography on the Palmarian Church” →

Kristen väldoft och stank

Kristen väldoft och stank

“En doft av helighet”

Magnus Lundberg

Föreläsning vid Vetenskapsrådets kvartalsseminarium, 7 november 2014 med temat ”Dofters betydelse”

Dofter och lukter av många slag har faktiskt en central roll i den kristna historien, både som metaforer och faktiska dofter. Jag tar min utgångspunkt i helgonberättelser om medeltida och tidigmoderna kvinnor från Västeuropa och det spanska Amerika. De biografier som skrevs om dem behandlade deras liv, dygder, död i helighet och ofta mirakler efter döden. Helgonbiografier är en genre där imitation var vanligare än originalitet, och variationer på samma tema återkommer ofta.

Inledningsvis kommer jag att i ganska stor detalj beskriva en kvinnas doft. Därifrån kommer jag att följa vällukten framåt och bakåt i tiden för att försöka förstå vad det är som luktar och hur det dofta

Texten som föreläsningen utgick från kan läsas här

Föreläsningen spelades också in av Utbildningradion och kan ses här

 

Alonso de la Mota y Escobar, Obispo de Puebla

Alonso de la Mota y Escobar, Obispo de Puebla

 “Alonso de la Mota y Escobar: Ambición y santidad en la Nueva España, Siglos XVI y XVII”

Magnus Lundberg

Publicado in: Lillian von der Walde & Mariel Reinoso (eds.), Virreintos II, México: Editorial Grupo Destiempos, 2013

Hijo de conquistador, nacido en la ciudad de México, Alonso de la Mota y Escobar (1546-1625) hizo una carrera eclesiástica encomiable durante las últimas décadas del siglo XVI y primeras del XVII. Con una movilidad poco común, ocupaba puestos altos en cuatro de las diócesis novohispanas: Michoacán, México, Guadalajara y Puebla, primero como deán, después como obispo, siendo por ende el primer criollo novohispano elevado al rango episcopal.

Aparte de un breve epílogo, este estudio se divide en cuatro partes: la primera se centrará en los lazos familiares de Mota y su formación académica, hasta su ordenación sacerdotal; en la segunda parte examinaremos su carrera eclesiástica en tres cabildos eclesiásticos. El propósito de la tercera parte es estudiar su promoción a varios episcopados y su tiempo como obispo de Guadalajara y Puebla, particularmente sus visitas eclesiásticas, mientras que el objetivo de la última parte pretende analizar los elogios póstumos al obispo, donde se presenta como un prelado ideal y aún como un santo. Rasgos de la biografía de Mota y Escobar y  su obra aparecen en algunas obras antiguas y modernas, pero aparte de unas excepciones reseñables, como las investigaciones de John Frederick Schwaller, mucho de lo que se ha escrito incluye errores y aserciones sin mucho fundamento. Por ello, merece la pena hacer un estudio más detallado de este interesante personaje.

Available as e-book

Catholic Archives

Catholic Archives

“Roman Catholic Archives in Latin America: Status Quaestionis”

Magnus Lundberg

Published in SMT: Swedish Missiological Themes/ Svensk Missionstidskrift 95:1 (2007) – Special issue on Archives, Societal Amnesia and Survival.

The aim of this article is to give a brief overview of the current status of Roman Catholic archives in Latin America. It is an immense subject which hardly can be satisfactorily treated in a brief article. Here, I will therefore specifically focus on the case of Mexico. However, it should be indicated that the Mexican case is not entirely representative, as the current status of the Catholic archives there is better than in most other places in Latin America. It is, however, a good example of what can be done.

The text is found here

Magnus Mörner

Magnus Mörner

“Conversación con Magnus Mörner”

Carlos Contreras & Magnus Lundberg 

Publicado en Histórica, vol. XXXII:2 (2008)

Una entrevista de 2009 con el destacado historiador sueco Magnus Mörner (1924-2012), conocido internacionalmente por sus muchos estudios latinoamericanistas.

El artículo completo se encuentra aquí.

See also my obituary in Hispanic American Historical Review 92:4 (2012) here

Requiescat in pace